Porthole är ett skissförslag till plats-specifikt konstverk för kommande kvarter vid östra Masthuggs-kajen i Göteborg, tillverkat i gjutjärn, fiberglas och epoxi, i två delar. 

Verket utgår från formen av en Volvo 240 i skala 1:1(dvs 4098 x 854 x 1525 mm per bilhalva) — en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika exportvaror — som kluvits i tu for att bilda en passage genom bilkroppen. Den ena halvan innehåller geologiska sediment och objekt som refer-erar till uppdragets tematik kring historia, handel, export, och rörelse över gränser. 

Bilhalvornas öppna halvor blottlägger deras inre där betraktaren hittar en ihålig volym på ena sidan och en sluten vägg på den andra. 

Den ena halvan är fylld av något liknande sediment — en vertikal vägg med lager av pigmenterat ep-oxiresin och ett antal integrerade objekt i fiberglas bildar en slät yta. Objekten anspelar på platsens historia och geografi: marina fossiler som levt och transporterats genom havet, järnmineraler som är grundämnet bilar tillverkats av och som historiskt vägts upp och skeppats på platsen, järnmalm, och kanonkulor som använts för att försvara den ursprungliga staden då platsen utgjorde dess befästning västerut. 

Den andra bilhalvan förblir tom. Som ett skeppsskrov som tömts på sitt gods, och lämnats kvar efter sin tjänstgöring. Eller en exportprodukt som nu passerat sitt bäst-före datum och övergets vind for våg. 

Porthole — engelska för fönster i ett båtskrov som tar in luft och ljus — katalyserar upplevelsen av ett ka-jstråk där ny arkitektur möter vatten och ger människor som rör sig på platsen möjligheten att tolka och reflektera över de olika lager som utgör östra Masthuggskajens identitet. 

En historisk plats som fungerat som port till befästningen av Göteborgs stad, en viktig export- och han-delsplats, en zon för utbyte med resten av världen, och för ut- och inresande över Kattegat. En plats där den biologiska världen under vattnet möter det urbana rummet. 

Skulpturen syftar till att lyfta fram dessa historiska företeelser och samtidigt tillgängligöra och förhöja upplevelsen av östra Masthuggskajen för alla som vistas kring platsen. 

Materialen gjutjärn, epoxi och fiberglas har valts ut med eftertanke. Järnet har en uppenbar relation till platsens, projektets och verkets tematik. Det kommer rosta och bilda en iögonfallande koppling till Järnvågen (platsen). Man kan se materialet bl.a. båtskrov och kranar i andra delar av Göteborgs hamn — spår från en gången industriell period. 

Mitt konstnärskaps långvariga fokus kring våra uppfatningar av tid, t.ex. genom geologiska manifesta-tioner, har tillsammans med uppdragets tematik informerat mina val kring innehåll och form. Jag vistas mycket i bergslandskap vilket bidragit till min uppmärksamhet för hur geologin speglar både naturens och människans interrelaterade historia. 

Porthole får betraktare att pausa och reflektera kring platsens historiska arv och dess roll som nav för förflyttning, handel, ekonomi, befästning och hamn över tid. Skulpturen öppnar ett fönster mot en dju-pare förståelse kring dessa företeelser genom ett möte mellan material, tematik och vyerna av staden och älven. Konstverket ger därmed dem som rör sig gneom stadsrummet en möjlighet att uppskata havets relation till platsen, genom ett historiskt såväl som samtida perspektiv.